Nynorskordboka
barndomstraume, barndomstrauma
substantiv inkjekjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| eit barndomstrauma | barndomstraumaet | barndomstrauma | barndomstraumaa |
| eit barndomstraume | barndomstraumet | barndomstraume | barndomstrauma |
Opphav
jamfør traumeTyding og bruk
traumatisk (2) oppleving i barndomen som ofte påverkar ein i vaksen alder
Døme
- takle barndomstrauma sine;
- bilulykka vart eit vanskeleg barndomstraume for henne