Nynorskordboka
-gjelding
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein -gjelding | -gjeldingen | -gjeldingar | -gjeldingane |
Opphav
av gjeld (2Tyding og bruk
person frå den staden som førsteleddet nemner;
i ord som aurgjelding, tingvollgjelding og vangsgjelding