Nynorskordboka
monokrom 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein monokrom | monokromen | monokromar | monokromane |
Opphav
etterleddet av gresk khroma ‘farge’Tyding og bruk
fotografi eller bilete i svart-kvitt eller i variasjonar innanfor éin farge