Bokmålsordboka
våpenfør
adjektiv
entall | flertall | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
våpenfør | våpenført | våpenføre | våpenføre |
Betydning og bruk
før (1, i stand til å bære og bruke våpen
entall | flertall | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
våpenfør | våpenført | våpenføre | våpenføre |