Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
3 treff
Nynorskordboka
3
oppslagsord
sink
substantiv
hankjønn eller inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
tysk
Zink
, kanskje av
Zinke
‘tagg, takk’, fordi metallet får takkete former i smelteomnen
Tyding og bruk
gråkvitt metallisk
grunnstoff
(1)
med
atomnummer
30
;
kjemisk
symbol
Zn
Artikkelside
sinke
1
I
substantiv
hankjønn eller hokjønn
Vis bøying
Opphav
frå
bokmål
;
same opphav som
seinke
Tyding og bruk
person som er sein til å lære
;
etternølar
,
tilkortkomar
Døme
han var ei sinke på skulen
Artikkelside
sinke
2
II
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
tysk
‘tapp, tind’
Tyding og bruk
kvar av fleire utskorne tappar på eit trestykke som ein fører inn i tilsvarande holrom i eit anna trestykke for å felle dei saman
Artikkelside