Avansert søk

49 treff

Bokmålsordboka 27 oppslagsord

nauruer

substantiv hankjønn

Uttale

na-uˊruer

Betydning og bruk

person fra Nauru (øy, stat i Stillehavet)

naurisk

adjektiv

Uttale

na-uˊrisk

Betydning og bruk

som gjelder Nauru (øy, stat i Stillehavet) og nauruere

malteser

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

person fra Malta, stat og øy i Middelhavet

lavlendt, låglendt

adjektiv

Betydning og bruk

om landskap: som er forholdsvis flatt
Eksempel
  • en lavlendt og frodig øy

diftong

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk diphthongos ‘dobbeltlyd’

Betydning og bruk

forbindelse av to vokaler i samme stavelse;
motsatt monoftong
Eksempel
  • ‘au’, ‘ei’, ‘øy’ er norske diftonger

fastlandsforbindelse

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

bru eller tunnel som knytter øy(er) til fastland

øyloffing

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

det å reise fra øy til øy (som turist i et område med mange øyer);
jamfør øyhopping

øyværing

substantiv hankjønn

Opphav

se -væring

Betydning og bruk

person som bor på en øy

øygard

substantiv hankjønn

Opphav

av øy og gard (1

Betydning og bruk

rekke av øyer utenfor fastlandet som beskytter mot vind og hard sjø;
jamfør skjærgard

øyboer, øybu, øybuer

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

person som bor på eller er fra en øy

Nynorskordboka 22 oppslagsord

naurisk

adjektiv

Uttale

na-uˊrisk

Tyding og bruk

som gjeld Nauru (øy, stat i Stillehavet) og nauruarar

maltesar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person frå Malta, stat og øy i Middelhavet

diftong

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk diphthongos ‘dobbeltlyd’

Tyding og bruk

samband av to vokalar i same staving;
motsett monoftong
Døme
  • dei norske diftongane ‘au’, ‘ei’ og ‘øy’

fastlandssamband

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

bru eller tunnel som knyter øy(ar) til fastland

øyhopping

substantiv hokjønn

Opphav

etter engelsk island-hopping

Tyding og bruk

det å reise frå øy til øy (som turist i eit område med mange øyar)

forland

substantiv inkjekjønn

Opphav

av for- (1 og land (1

Tyding og bruk

  1. flate ved sjøen utan hamner og bukter
  2. land eller øy framfor anna land;
    lågt land langs kysten mellom hav og fjell

biland

substantiv inkjekjønn

Opphav

av bi- (1

Tyding og bruk

område som er underlagt styresmaktene i ein stat, men som ikkje er ein del av staten
Døme
  • Bouvetøya, Peter 1.s øy og Dronning Mauds land er norske biland

øybu, øybuar

substantiv hankjønn

Opphav

sjå -bu (1 og -buar

Tyding og bruk

person som bur på eller er frå ei øy

utøy 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

øy som ligg ute i eller ute mot havet

stillehavsøy

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

øy i Stillehavet