Avansert søk

31 treff

Nynorskordboka 31 oppslagsord

krans

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt kranz; frå lågtysk

Tyding og bruk

  1. ringforma fletting av blomstrar, blad og anna prydmateriale
    Døme
    • leggje krans på båra
  2. samling av kransar, no oftast eit grantre, på mønet på nybygg;
    jamfør kranselag
  3. Døme
    • ein krans av øyar
  4. øvste eller ytste kant av noko ringforma
    Døme
    • kransen på omnen er laus

kranse

kransa

verb

Tyding og bruk

  1. leggje krans på;
    pryde med krans
  2. danne krans, krins eller ring rundt
    Døme
    • publikum kransa bana

båre 1, bår

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt barar, barir, bǫrur, av lågtysk bare; samanheng med bere (3

Tyding og bruk

  1. berereiskap av to parallelle stenger samanbundne med noko som tener til bereflate
    Døme
    • leggje den skadde på båra
  2. Døme
    • leggje ein krans på båra

æreskrans

substantiv hankjønn

Opphav

av ære (1

Tyding og bruk

krans, ofte laurbærkrans, gjeven til ein person som skal heidrast

ytterbeger

substantiv inkjekjønn

ytterbekar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

i botanikk: krans med små grøne blad mellom stilk og blomster (1)

kring 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt kringr

Tyding og bruk

  1. stor sirkel eller boge;
  2. krans, særleg av bær, frukt eller blomstrar

Faste uttrykk

  • i kring
    i ein ring;
    rundt, omkring;
    jamfør ikring
    • dei skal på tur rundt i kring i landet

fredlaus 1

substantiv hankjønn

Opphav

av fredlaus (2

Tyding og bruk

fleirårig plante av slekta Lysimachia i nøkleblomfamilien med blad i krans og store, gule blomstrar;
Lysimachia vulgaris

rosekrans

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

krans (1) av roser
Døme
  • binde ein rosekrans

tingel

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

  1. lita bjølle;
    krans av små bjøller
    Døme
    • klang frå tingel

tannkrans

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

krans eller ring på til dømes eit svinghjul som er utstyrt med tenner for å overføre rørsler i ein maskin