Nynorskordboka
segle 2, sigle 3
segla, sigla
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å seglaå segle | seglar | segla | har segla | segl!segla!segle! |
| segler | seglde | har seglt | segl! | |
| å siglaå sigle | siglar | sigla | har sigla | sigl!sigla!sigle! |
| sigler | siglde | har siglt | sigl! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| segla + substantiv | segla + substantiv | den/det segla + substantiv | segla + substantiv | seglande |
| segld + substantiv | seglt + substantiv | den/det seglde + substantiv | seglde + substantiv | |
| sigla + substantiv | sigla + substantiv | den/det sigla + substantiv | sigla + substantiv | siglande |
| sigld + substantiv | siglt + substantiv | den/det siglde + substantiv | siglde + substantiv | |
Opphav
norrønt siglaTyding og bruk
- kome seg fram, flytte seg med hjelp av segl og vind
Døme
- skuta seglar godt;
- skipet segla forbi
- frakte, reise med seglbåt
- segle langs heile kysten
- gå i fart
- han segla i fem år som stuert;
- båten segla på Sør-Amerika;
- segle i medvind – òg: ha medgang;
- kan du segle meg over fjorden;
- segle til sjøs
- drive, flyte (med vind og straum)
Døme
- stokken segla nedover elva
- fare glidande eller svivande gjennom lufta;flyte på vengene
Døme
- ørna segla høgt oppe på himmelen
- skri vørdeleg
Døme
- frua kom seglande inn i sid kjole
Faste uttrykk
- segle frampårenne på grunn
- segle inntene på fraktinntekter
- handelsflåten segla inn store summar
- segle sin eigen sjøoverlate til seg sjølv