Avansert søk

Ett treff

Nynorskordboka 33 oppslagsord

mirakelkur

substantiv hankjønn

Opphav

av mirakel og kur (1

Tyding og bruk

kur med svært god effekt

kurfyrste

substantiv hankjønn

Opphav

av tysk kur-; førsteleddet heng saman med kåre (4

Tyding og bruk

om eldre tyske forhold: kvar av dei sju fyrstene (1 som hadde rett til å velje den tysk-romerske keisaren

kurbad

substantiv inkjekjønn

Opphav

av kur (1

Tyding og bruk

institusjon som behandlar pasientar med mellom anna medisinske bad;
Døme
  • kurbad er godt for revmatiske sjukdommar

gjere kur til

Tyding og bruk

Sjå: kur
  1. vise romantisk merksemd til ein annan person;
    flørte med;
    Døme
    • alle jentene gjer kur til guten
  2. forsøke å innynde seg hos nokon
    Døme
    • statsministeren gjorde kur til opposisjonen

kurstad

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stad ein dreg for å få medisinsk behandling;
jamfør kur (1, 1)
Døme
  • dei fasjonable kurstadane i Tyskland;
  • han drog til kurstaden for å få kvile

kurtisere

kurtisera

verb

Opphav

fransk , av cour; jamfør kur (2

Tyding og bruk

  1. vise romantisk eller seksuell merksemd til ein annan person;
    Døme
    • kurtisere de unge mennene;
    • ho var van med å bli kurtisert
  2. vere smigrande;
    Døme
    • partiet kurtiserer dei unge veljarane

kurheim

substantiv hankjønn

Opphav

av kur (3

Tyding og bruk

kurativ

adjektiv

Opphav

frå latin; jamfør kur (1 og kurere

Tyding og bruk

som gjer frisk;
jamfør kur (1, 1)
Døme
  • preventiv og kurativ medisin

kuranstalt

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stad der ein dreg for å få medisinsk behandling;
jamfør kur (1, 1)
Døme
  • ein kuranstalt for alkoholikarar;
  • ho drog til ein kuranstalt i Alpene

hormonkur

substantiv hankjønn

Tyding og bruk