Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
4 treff
Bokmålsordboka
0
oppslagsord
Nynorskordboka
4
oppslagsord
blake
blaka
verb
kløyvd infinitiv: -a
Vis bøying
Opphav
norrønt
blaka
Tyding og bruk
vifte
(
2
II)
,
flagre
,
blakre
(2)
Artikkelside
bloke
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
blaka
‘noko å vifte med, slør’
;
av
blake
Tyding og bruk
tynn lapp
eller
plate
;
hudlapp, bruskplate, bladskive
snipp
eller
skaut på klede
;
kvart av dei stykka eit kledeplagg er samansett av
klaff
(
1
I
, 1)
,
ventil
(1)
Artikkelside
blekkje
3
III
,
blekke
5
V
blekkja, blekka
verb
Vis bøying
Opphav
av
blake
Tyding og bruk
slå, veifte med noko så det blir luftdrag
brenne tjøre av tyrirøter i eit tett rom som ein blæs luft inn i
blakre
,
veifte
Artikkelside
blekke
2
II
blekka
verb
Vis bøying
Opphav
truleg
nylaging
av
blake
Tyding og bruk
guste, blåse lint
råke med slag
eller
kast
;
daske til
;
kaste (på)
Artikkelside