Avansert søk

18 treff

Bokmålsordboka 9 oppslagsord

ambassadør

substantiv hankjønn

Uttale

ambasadøˊr

Opphav

fra fransk

Betydning og bruk

  1. diplomatisk utsending av høyeste rang, oftest ved en ambassade
    Eksempel
    • være ambassadør ved Nato-hovedkvarteret;
    • den norske ambassadøren i London
  2. i overført betydning: representant
    Eksempel
    • de norske sjøfolkene er gode ambassadører for landet

sendemann

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sendimaðr

Betydning og bruk

  1. diplomatisk utsending;
    ambassadør
    Eksempel
    • han var Norges sendemann i Paris

minister

substantiv hankjønn

Opphav

fra latin ‘tjener’, av minus ‘mindre’

Betydning og bruk

  1. medlem av regjering
  2. om eldre forhold: diplomatisk utsending med rang etter ambassadør

Faste uttrykk

  • minister uten portefølje
    statsråd uten eget departement

ministerråd 1

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør råd (3

Betydning og bruk

diplomatisk utsending med rang etter ambassadør i noen ambassader

nuntius

substantiv hankjønn

Uttale

nunˊsius eller  nunˊtsius

Opphav

fra latin ‘budbringer’

Betydning og bruk

sendemann fra pavestolen;

envoyé, envoye

substantiv hankjønn

Uttale

angvoajeˊ

Opphav

av fransk envoyer ‘sende ut’

Betydning og bruk

diplomatisk utsending av annen rang, under ambassadør

ambassade

substantiv hankjønn

Uttale

ambasaˋde

Opphav

fra fransk; av latin ambactus ‘tjener’

Betydning og bruk

utenriks, diplomatisk stasjon der en ambassadør er leder
Eksempel
  • den norske ambassaden i Stockholm;
  • representanter fra ambassaden

hjemkalle, heimkalle

verb

Betydning og bruk

kalle hjem
Eksempel
  • landets ambassadør ble hjemkalt

FN-ambassadør

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

leder av delegasjon i FN;

Nynorskordboka 9 oppslagsord

ambassadør

substantiv hankjønn

Uttale

ambasadøˊr

Opphav

frå fransk

Tyding og bruk

  1. diplomatisk utsending med høgaste rang, oftast ved ein ambassade
    Døme
    • vere ambassadør ved Nato-hovudkvarteret;
    • den norske ambassadøren i London
  2. i overført tyding: representant
    Døme
    • dei norske sjøfolka er gode ambassadørar for landet

sendemann

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sendimaðr

Tyding og bruk

  1. diplomatisk utsending;
    ambassadør
    Døme
    • han var sendemann for Noreg i Paris

minister

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin ‘tenar’, av minus ‘mindre’

Tyding og bruk

  1. medlem av regjering
  2. om eldre forhold: diplomatisk utsending med rang etter ambassadør

Faste uttrykk

  • minister utan portefølje
    statsråd utan eige departement

envoyé, envoye

substantiv hankjønn

Uttale

angvoajeˊ

Opphav

av fransk envoyer ‘sende ut’

Tyding og bruk

diplomatisk utsending av andre rang, under ambassadør

ambassade

substantiv hankjønn

Uttale

ambasaˋde

Opphav

frå fransk; av latin ambactus ‘tenar’

Tyding og bruk

utanriks, diplomatisk stasjon der ein ambassadør er leiar
Døme
  • den norske ambassaden i Stockholm;
  • representantar frå ambassaden

nuntius

substantiv hankjønn

Uttale

nunˊsius eller  nunˊtsius

Opphav

frå latin ‘bodberar’

Tyding og bruk

utsending frå pavestolen;

ministerråd 1

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør råd (2

Tyding og bruk

diplomatisk utsending med rang nest etter ambassadør i nokre ambassadar

FN-ambassadør

substantiv hankjønn

Opphav

av FN

Tyding og bruk

representere

representera

verb

Opphav

gjennom fransk; frå latin, opphavleg ‘vise seg på nytt’

Tyding og bruk

  1. møte opp i staden for;
    vere utsending for
    Døme
    • advokaten som representerer arvingane;
    • dei verdiane som nynorsken representerer
  2. vere tillitsvald, oppnemnd eller utsend representant (1)
    Døme
    • representere Noreg i dei olympiske leikane;
    • ho representerer Noreg i Kina som ambassadør;
    • alle partia er representerte i finansutvalet
  3. opptre på vegner av firma, institusjon eller stat
    Døme
    • sjefen er ute og representerer
  4. vere eller gje døme på
    Døme
    • boka representerer noko nytt