Avansert søk

27 treff

Nynorskordboka 27 oppslagsord

student

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom tysk, frå latin; jamfør studere

Tyding og bruk

person som studerer ved universitet eller høgskule
Døme
  • han er student i Oslo

rettleiar

substantiv hankjønn

Opphav

av rett (3

Tyding og bruk

  1. person som informerer og gjev råd;
    person som rettleier
    Døme
    • fagleg rettleiar;
    • ein rettleiar for nytilsette
  2. skriftleg materiale med informasjon, retningslinjer og liknande;
  3. i utdanning: person som har ansvar for den faglege utviklinga til ein student
    Døme
    • på doktorgrada har ein minst to rettleiarar;
    • ho var rettleiaren min på masteroppgåva

studentikos

adjektiv

Uttale

studentiko´s

Opphav

med gresk ending -ikos; av student

Tyding og bruk

som høyrer til studentlivet;
lettliva, gemyttleg
Døme
  • studentikost samvære

studenttid

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

tid da ein er student;

alumnus, alumn

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin alumnus ‘forstersønn’, av alere ‘fostre, nære’

Tyding og bruk

  1. tidlegare student ved ein lærestad
    Døme
    • ho er alumnus frå Universitetet i Bergen;
    • konferansen samla over 200 alumnusar
  2. tidlegare medlem av ei gruppe, eit lag eller ein organisasjon
    Døme
    • ho er alumnus frå 4H

studentkort

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

identitetskort som syner at ein er student

utvekslingsstudent

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

student som er på utveksling (2)

studentbustad

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

bustad for student

vidarekomen, vidarekommen

adjektiv

Tyding og bruk

som er ferdig med grunnutdanninga;
som har meir enn grunnkunnskapar
Døme
  • ein vidarekomen student
  • brukt som substantiv:
    • kurs i engelsk for vidarekomne

studiosus perpetuus

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin

Tyding og bruk

evig student