Nynorskordboka
alumnus, alumn
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein alumn | alumnen | alumnar | alumnane |
ein alumnus | alumnusen |
Opphav
frå latin alumnus ‘forstersønn’, av alere ‘fostre, nære’Tyding og bruk
- tidlegare student ved ein lærestad
Døme
- ho er alumnus frå Universitetet i Bergen;
- konferansen samla over 200 alumnusar
- tidlegare medlem av ei gruppe, eit lag eller ein organisasjon
Døme
- ho er alumnus frå 4H