Avansert søk

7 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

vindretning

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

retning som vinden blåser fra

vekter

substantiv hankjønn

Opphav

fra lavtysk, tysk; beslektet med vakt (1

Betydning og bruk

  1. om eldre forhold: offentlig vaktmann som sørget for orden i en by (om natta), varslet brann og ropte ut tid og vindretning
  2. person som utfører vakttjeneste for et vaktselskap

vekterrop

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

rop fra en vekter om tid og vindretning eller om brann

Nynorskordboka 4 oppslagsord

vindretning

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

retning som vinden blæs frå

prøveballong

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. liten ballong som ein sender opp før ein større ballong for å granske vindstyrke og vindretning
  2. i overført tyding: varsam framstøyt for å sondere tilhøva;
    Døme
    • ein politisk prøveballong

vektarrop

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

rop frå ein vektar om klokkeslett og vindretning eller om brann

vektar

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk, tysk; samanheng med vakt (1

Tyding og bruk

  1. før: offentleg vaktmann som sytte for orden i ein by (om natta), varsla brann og ropte ut klokkeslett og vindretning
  2. person som gjer vaktteneste for eit vaktselskap;