Nynorskordboka
kardesk
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein kardesk | kardesken | kardeskar | kardeskane |
Opphav
gjennom tysk Kartätsche og fransk cartouche, frå italiensk cartoccio ‘papirhylse’, av carta ‘papir’; same opphav som kardusTyding og bruk
om eldre forhold: prosjektil frå kanon (2, 1) fylt med blykuler