Avansert søk

18 treff

Bokmålsordboka 7 oppslagsord

slamp

substantiv hankjønn

Opphav

av slampe

Betydning og bruk

slapp og sleivete person, ofte unggutt;
Eksempel
  • en lang slamp av en kar

slampe

verb

Betydning og bruk

gå sleivete, tungt, støyende og hensynsløst;
Eksempel
  • de slampet inn på kjøkkenet

slåp

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt slápr; beslektet med slapp

Betydning og bruk

doven person;

slaur

substantiv hankjønn

Opphav

av slaure

Betydning og bruk

lat og sluskete person;
Eksempel
  • den slauren har aldri gjort et ærlig dagsverk

slask

substantiv hankjønn

Opphav

av slaske

Betydning og bruk

doven og upålitelig person;
Eksempel
  • han er en slask

sloe

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt slóði

Betydning og bruk

  1. slep av grener eller småtrær (brukt til å frakte høy på, sope unna snø med eller som brems)
  2. (lang) slamp, lating

sleiv 2

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

  1. sleivende bevegelse
    Eksempel
    • ha en sleiv i nedslageti skihopp
  2. sleivet person, slamp

Nynorskordboka 11 oppslagsord

slamp

substantiv hankjønn

Opphav

av slampe

Tyding og bruk

slapp og sleivete person, ofte unggut;
Døme
  • ein lang slamp av ein kar

slampe

slampa

verb

Opphav

samanheng med slemme (2

Tyding og bruk

gå sleivete, tungt, støyande og vyrdlaust;
Døme
  • dei slampa inn i stova

sullik

substantiv hankjønn

Opphav

av sulle (2 og -ik som i fyllik

Tyding og bruk

slåp

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt slápr; samanheng med slapp

Tyding og bruk

doven person;

slaur

substantiv hankjønn

Opphav

av slaure

Tyding og bruk

lat, sluskete og vyrdlaus person;
Døme
  • han er ein slaur og har aldri gjort eit skikkeleg dagsverk

slask

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

doven og upåliteleg person;
Døme
  • for ein slask!

rekel

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk ‘stor gardshund, slamp’

Tyding og bruk

lang, mager person;
magert dyr

hake 3

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med håk

Tyding og bruk

innmari, innmarisk

adjektiv

Opphav

truleg av inn (2 i forsterkande tyding og marig; jamfør innful

Tyding og bruk

  1. utspekulert, utkropen
    Døme
    • ein innmari kar;
    • eit innmari spørsmål;
    • det var innmari gjort
  2. Døme
    • innmari glede;
    • ein innmari slamp
  3. brukt som forsterkande adverb: særs, veldig, overlag
    Døme
    • innmari god;
    • innmari vanskeleg;
    • vere innmari heldig;
    • det gjorde innmari vondt

sloe 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt slóði

Tyding og bruk

  1. slep av greiner eller småtre (brukt til å frakte høy på, sope unna snø med eller som bremse)
  2. (lang) slamp;