Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
Ett treff
Nynorskordboka
4
oppslagsord
hundespann
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
spann
(
3
III)
av eller med hundar
Døme
køyre hundespann
;
ein ekspedisjon med hundespann
Artikkelside
hundeløp
,
hundelaup
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
konkurranseløp med
hundespann
Døme
Finnmarksløpet er Europas lengste hundeløp
Artikkelside
hundeførar
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
person som fører ein spesialtrena hund
Døme
hundeførarar med lavinehundar
hundekøyrar
Døme
hundeførarar med hundespann
Artikkelside
spann
3
III
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
frå
lågtysk
av
spannen
‘spenne’ (III)
Tyding og bruk
(lag av) to
eller
fleire dyr som saman dreg reiskap
eller
køyretøy
Døme
firspann
;
hundespann
Faste uttrykk
gå i spann
(om trekkdyr) dra saman; (om folk) samarbeide
Artikkelside