Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
6 treff
Bokmålsordboka
1
oppslagsord
våghals
,
vågehals
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
svært vågal person
Eksempel
en eventyrer og en
våghals
har han alltid vært
Artikkelside
Nynorskordboka
5
oppslagsord
vågehals
,
våghals
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
særs vågal person
;
eventyrar
Artikkelside
galning
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
person som er mentalt forstyrra, vettlaus eller frå seg
Døme
dei løp rundt som galningar ute på plenen
;
enkelte galningar trur visst framleis at jorda er flat
ustyrleg, laussleppt person
;
villstyring
,
vågehals
Døme
du er same galningen
Artikkelside
uvyrding
,
uvørding
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
uvørden person
;
villstyring
;
vågehals
Artikkelside
våe
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
vå
(
1
I)
Tyding og bruk
uvanleg stor, farleg, vågal, uvørden kar
;
vågehals
Døme
ein våe til kar
stakkars halvtumsing, tufs
Artikkelside
eventyrar
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
person som gjerne gjev seg ut på
eventyr
(2)
;
vågehals
;
lykkejeger
;
fantast
Døme
eventyraren la ut på ein ny ekspedisjon
Artikkelside