Avansert søk

6 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

innfelling

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

  1. det å felle (3, 8) inn eller bli innfelt
  2. innfelt stykke
    Eksempel
    • en kjole med innfellinger

grad 2

substantiv hankjønn

Opphav

av tysk Grat ‘bergrygg, ryggrad’

Betydning og bruk

  1. skarp kant på et arbeidsstykke (etter sliping eller lignende)
  2. skrått innskåret kant på trestykke til innfelling

felling

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt felling femininum

Betydning og bruk

  1. det å felle
    Eksempel
    • tannfelling
  2. skjøt (1, innfelling, sammenfelling

Nynorskordboka 3 oppslagsord

innfelling

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. det å felle (3, 8) inn eller bli innfelt
  2. innfelt stykke
    Døme
    • ein kjole med innfellingar

dørgått

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

innfelling for døra (1 i karm eller dørstokk

intarsia

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom tysk; frå italiensk intarsio, av intarsiare ‘leggje inn’

Tyding og bruk

møbeldekor med innfelling i tre av anna treslag, perlemor og liknande