Avansert søk

6 treff

Nynorskordboka 6 oppslagsord

virtuos 1

substantiv hankjønn

Opphav

frå italiensk, opphavleg ‘dugande’; av latin virtus ‘kraft’

Tyding og bruk

person (særleg kunstnar) med høgt utvikla teknikk
Døme
  • ein virtuos på fele;
  • ho var ein virtuos i versekunst;
  • dei var virtuosar på fotballbana

virtuos 2

adjektiv

Opphav

jamfør virtuos (1

Tyding og bruk

som har framifrå teknikk (2);
Døme
  • ei virtuos framføring

toccata

substantiv hankjønn

Uttale

tåkaˊta

Opphav

frå italiensk, av toccare ‘røre ved’

Tyding og bruk

virtuos (2 komposisjon i fri form for orgel eller klaver

virtuositet

substantiv hankjønn

Opphav

av virtuos (2

Tyding og bruk

framifrå teknisk dugleik

virtuoseri

substantiv inkjekjønn

Opphav

av virtuos (2 og -eri

Tyding og bruk

(framføring med) overlegen teknisk dugleik (ofte med større vekt på teknikk enn innleving)

rulade

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk, av rouler ‘rulle’

Tyding og bruk

  1. kake, kjøt- eller fiskerett i samanrulla form;
  2. i musikk: rask tonerekkje eller raskt løp (som krev virtuos framføring)