Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
4 treff
Nynorskordboka
4
oppslagsord
stinn
adjektiv
Vis bøying
Opphav
norrønt
stinnr
Tyding og bruk
stiv
,
tjukk
;
fullstappa
, (vel)fylt
Døme
ete så ein blir heilt stinn
;
måsane var heilt stinne av fisk
;
vere stinn av trening
–
vere tung i musklane av trening
;
vere stinn av pengar
–
ha nøgda av pengar
tett
,
tjukk
Døme
skodda stod stinn
;
lufta var stinn av matos
Artikkelside
brakke
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
gjennom
tysk
;
frå
fransk
Tyding og bruk
enkel trebygning brukt til mellombels innlosjering, som mellombels undervisnings- eller kontorlokale
eller liknande
Døme
arbeidarane budde i brakker
;
soldatane låg i brakka
;
barnehagen held til i brakker
Faste uttrykk
stinn brakke
stappfullt lokale
;
fullt hus
bandet samla stinn brakke i klubbhuset
;
det var stinn brakke på dansegolvet
Artikkelside
stinn brakke
Tyding og bruk
stappfullt lokale
;
fullt hus
;
Sjå:
brakke
Døme
bandet samla stinn brakke i klubbhuset
;
det var stinn brakke på dansegolvet
Artikkelside
stinte
3
III
stinta
verb
Vis bøying
Opphav
av
stinn
Tyding og bruk
ta i av all si makt
;
gjere alt ein kan
Døme
stinte og bere
falle brysamt, gå tungt
halde hardt
;
vere knapp
;
knipe
(
2
II)
Døme
det skal stinte
Artikkelside