papp 1
substantiv hankjønn
Opphav
frå tysk; opphavleg av latin pappare ‘ete’Tyding og bruk
- tjukt og stivt papirprodukt;
Døme
- ei eske av papp;
- brett pappen før du kastar han
- som etterledd i ord som
- bylgjepapp
- takpapp
- i bunden form eintall: hovudet
Døme
- ingenting går inn i pappen hennar
Faste uttrykk
- raud i pappenraud og varm i andletet av sinne, skam eller liknande
- ho vart raud i pappen da dei skulda henne for underslag;
- han var raud i pappen da han opna døra
- tett/tjukk i pappendum, teit
- er du heilt tett i pappen?
- han var litt tjukk i pappen