Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

multiplikator

substantiv hankjønn

Uttale

multiplikaˊtor, i fleirtal multiplikaˊtorar eller  multiplikatoˊrar

Opphav

frå latin ‘mangfaldiggjerar’

Tyding og bruk

tal som ein multipliserer med
Døme
  • multiplikand og multiplikator blir med ei samnemning kalla faktorar

multiplikand

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin; jamfør multiplisere

Tyding og bruk

tal som skal multipliserast med eit anna;
Døme
  • i multiplikasjonen 7 × 3 = 21 er 7 multiplikand