Avansert søk

109 treff

Nynorskordboka 109 oppslagsord

elv 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt elfr

Tyding og bruk

  1. stor, naturleg vasstraum i lendet
    Døme
    • elvar og bekker;
    • falle i elva;
    • leggje elva i røyr
  2. i overført tyding: noko som strøymer;
    Døme
    • ei elv av olje

elv 2

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt alfr

Tyding og bruk

tørrlagd, turrlagd

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som er vorte tom for vatn
    Døme
    • ei tørrlagd elv
  2. som har slutta å drikke alkohol
    Døme
    • ein tørrlagd alkoholikar

panjabi, pandsjabi

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Uttale

pandsjaˊbi

Opphav

av persisk panj ‘fem’ og ab ‘elv’ og engelsk Punjabi, Panjabi; av namnet på området Punjab i det nordlege India og Pakistan

Tyding og bruk

indoarisk språk hovudsakleg brukt i India og Pakistan

krave

krava

verb
kløyvd infinitiv: krava

Opphav

opphavleg ‘bli fast’; samanheng med kraft (1

Tyding og bruk

  1. om vatn: byrje å fryse til
  2. om elv: bli demd opp av snø og is

vassvette

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

i folketru: vette som held til i vatn (elv, sjø eller hav)

vassveg

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sambandsveg over vatn (elv, kanal, fjord eller liknande)
Døme
  • store elvar er viktige vassvegar

vassrik

adjektiv

Tyding og bruk

som inneheld mykje vatn
Døme
  • ei vassrik elv

vassnymfe

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. i mytologi: nymfe (1) som bur i hav, sjø, elv eller liknande;
  2. liten og smal augestikkar av underordenen Zygoptera

vassmål

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

  1. overflate på (fersk)vatn;
  2. høgd vatnet rekk til i ein dam, ei elv eller ein innsjø;