Nynorskordboka
stø 1
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei stø | støa | støer | støene |
Opphav
norrønt stǫð; samanheng med sto (1Tyding og bruk
stad i fjøra der ein kan dra opp ein båt
Døme
- båten låg i støa