Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

eksekutor

substantiv hankjønn

Uttale

eksekuˊtor, i fleirtal eksekuˊtorar eller  eksekutoˊrar

Opphav

frå latin; jamfør eksekvere

Tyding og bruk

  1. person eller organ som utfører ein eksekusjon (1)
  2. person som etter testamentet er sett til å skifte eit dødsbu;

testamenteksekutor, testamentseksekutor

substantiv hankjønn

Opphav

etter latin executor testamenti

Tyding og bruk

eksekutør

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; same opphav som eksekutor

Tyding og bruk

  1. utøvande kunstnar, særleg musikar;
    til skilnad frå komponist og tekstforfattar
  2. person som gjer ei nemnd handling;
    Døme
    • eksekutøren av straffesparket