Avansert søk

5 treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

bedragar

substantiv hankjønn

Uttale

bedraˊgar

Opphav

av bedra

Tyding og bruk

person som bedreg nokon;
Døme
  • bedragaren vart avslørt

snytar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som lurer til seg pengar eller andre gode;

svindlar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som svindlar nokon;

taskenspelar

substantiv hankjønn

Opphav

av tysk Taschenspieler, av uttrykket aus der Tasche spielen ‘trylle, lure fram frå lomma’

Tyding og bruk

kjeltring

substantiv hankjønn

Opphav

av frisisk keltring ‘landstrykar’, av keltern ‘skjelle’

Tyding og bruk

banditt, skurk;
svikar;
bedragar
Døme
  • gjere seg til kjeltring