Avansert søk

9 treff

Nynorskordboka 9 oppslagsord

svipp

substantiv hankjønn

Opphav

same opphav som svip

Tyding og bruk

Døme
  • stikke heimom ein svipp;
  • ta seg ein svipp til byen

sviplik

adjektiv

Opphav

av svip og lik (3

Tyding og bruk

som liknar litt
Døme
  • dei er sviplike, dei syskenbarna

svip

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt svipr ‘rask rørsle, skimt’

Tyding og bruk

særmerkt form, utsjånad, eigenskap eller karakter;
Døme
  • dottera har ein svip av faren;
  • målet hans har ein svip av nordlandsk;
  • songane hennar har ein særmerkt svip

sveip 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sveipr

Tyding og bruk

  1. bundel av tråd eller strå;
  2. stad på reim eller tønneband der endane ligg over kvarandre

særsvip

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

særmerkt svip;
særdrag

dåm

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt dámr

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ein dåm av fin såpe;
    • ein dåm av mugg;
    • den sterke dåmen av rått høy
  2. Døme
    • ha frisk dåm
  3. Døme
    • ein dåm av gult;
    • ein dåm av høgtid;
    • det kviler ein god dåm over bygda;
    • boka har fått ein dåm av realisme

framburd

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. det å bere fram noko
  2. skriftleg eller munnleg framføring

folkelynne, folkelynde

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

lynne, karakter, svip som er særmerkt for eit folk (1)
Døme
  • det nordnorske folkelynnet

biv

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

av beve

Tyding og bruk

  1. skjelving
  2. Døme
    • det følgjer slik biv med han
  3. ytre likskap, svip
    Døme
    • ha ein biv på, av mor si