Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

stapel

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk; same opphav som stabel og stopul

Tyding og bruk

  1. lagvis ordna haug eller bunke;
    Døme
    • ein stapel bøker
  2. større handelsplass der ein lagrar stapelvarer;

stabel

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk stapel i tyding 1 og 2, tyding 3 frå dansk stabel; opphavleg same opphav som norrønt stǫpull ‘tårn’

Tyding og bruk

  1. lagvis ordna haug eller bunke
    Døme
    • ein stabel med plankar;
    • stablar med bøker
  2. underlag som eit fartøy kviler på under bygging;
  3. tapp i ei hengsle

Faste uttrykk

  • gå av stabelen
    1. bli sjøsett
    2. gå føre seg, bli skipa til
      • festivalen går av stabelen første laurdag i juli

støe 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt -stǿða i samansetningar

Tyding og bruk

underlag under kornbanda i løa;
nedste lag (i ein stapel kornband)