Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

dunder 2

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

av lågtysk dunner, donder ‘tore’

Tyding og bruk

  1. buldrande lyd;
    Døme
    • dunder og brak;
    • no høyrest det dunder og smell
  2. Døme
    • gå til dunders

dundring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å dundre;
Døme
  • den sugande dundringa frå fossen;
  • dundring på døra