Nynorskordboka
putte
putta
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å puttaå putte | puttar | putta | har putta | putt!putta!putte! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| putta + substantiv | putta + substantiv | den/det putta + substantiv | putta + substantiv | puttande |
Opphav
jamfør engelsk putTyding og bruk
- stikke eller leggje (i noko)
Døme
- putte noko i lomma;
- han puttar ballen i mål
- plassere
Døme
- bli putta i fengsel;
- dei har putta millionar inn i prosjektet
- i golf: slå put
Døme
- den siste ballen er putta i hol nummer atten