Nynorskordboka
nonkonformist
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein nonkonformist | nonkonformisten | nonkonformistar | nonkonformistane |
Opphav
frå engelskTyding og bruk
- person med oppfatningar som vik av frå det som er gjengs, til dømes i politikk og religion
- i Storbritannia: protestantisk dissident