Nynorskordboka
våpenfør
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| våpenfør | våpenført | våpenføre | våpenføre |
Tyding og bruk
før (1, 1), i stand til å bere og bruke våpen
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| våpenfør | våpenført | våpenføre | våpenføre |