Nynorskordboka
vandring
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei vandring | vandringa | vandringar | vandringane |
Tyding og bruk
- det å vandre
Døme
- dei er alltid på vandring;
- vandringane til laksen
- som etterledd i ord som
- byvandring
- innvandring
- ørkenvandring
- avstand som ein maskin(del) rører seg i løpet av ein prosess