Nynorskordboka
utbrytarkonge
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein utbrytarkonge | utbrytarkongen | utbrytarkongar | utbrytarkongane |
Tyding og bruk
person som er ein meister til å bryte seg ut frå fengsel eller liknande;
jamfør utbrytar (1)