Artikkelside

Nynorskordboka

tore 2, torne 1

tora, torna

verb
Bøyningstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å toraå toretorartorahar torator!tora!tore!
å tornaå tornetornartornahar tornatorn!torna!torne!
Bøyningstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden formfleirtal
tora + substantivtora + substantivden/det tora + substantivtora + substantivtorande
torna + substantivtorna + substantivden/det torna + substantivtorna + substantivtornande

Tyding og bruk

  1. brake og buldre av tore (1
    Døme
    • lyne og tore;
    • det tora heile natta;
    • han vart alltid redd når det tora
  2. lage høg, buldrande og brakande lyd som av tore (1
    Døme
    • elva tora nedover dalen;
    • flya torar over oss
  3. i overført tyding: tale høgt og rasande;
    agitere sterkt, refse;
    jamfør toretale
    Døme
    • tore mot regjeringa