Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

runding 1

substantiv hokjønn

Opphav

av runde (2

Tyding og bruk

  1. det å gjere rund eller avrunda
    Døme
    • runding av leppene
  2. det å gå i boge rundt noko
    Døme
    • etter runding av bøya stilna vinden av
  3. det å passere eit høgt, rundt tal
    Døme
    • rundinga av 50 år

runding 2

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør runding (1

Tyding og bruk

  1. meir eller mindre sirkulær figur;
    Døme
    • gå i ein runding
  2. (tilnærma) rund form
    Døme
    • rundingane i landskapet;
    • tømmer med naturleg runding

runda

adjektiv

Tyding og bruk

om språklyd: som blir artikulert med runding av leppene;
motsett urunda

apsis

substantiv hankjønn

Opphav

frå gresk ‘runding’

Tyding og bruk

halvrundt utbygg med kvelving bak altaret i (romanske) kyrkjer