Avansert søk

11 treff

Nynorskordboka 11 oppslagsord

kupp

substantiv inkjekjønn

Opphav

av fransk coup, opphavleg ‘slag, støyt’

Tyding og bruk

  1. rask og lovstridig maktovertaking
    Døme
    • hæren tok makta i eit blodig kupp;
    • kongen vart styrta i kuppet;
    • mindretalet i partiet gjennomførte eit kupp på årsmøtet
  2. lovbrot som er gjort snøgt og dristig
    Døme
    • banden planla kuppet godt;
    • han var hjernen bak kuppet
  3. heldig kjøp;
    Døme
    • gjere eit kupp under salet;
    • denne buksa var eit kupp

kuppe

kuppa

verb

Tyding og bruk

  1. ta makta i eit land ved kupp (1)
    Døme
    • militæret prøvde å kuppe landet
  2. overta kontrollen eller styringa av noko
    Døme
    • dei kuppa dagsordenen på møtet;
    • ho kuppa alltid framsetet i bilen

varp

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt varp; same opphav som verpe (2

Tyding og bruk

  1. kast (3) med garn eller not
  2. i overført tyding: heldig handling;
    Døme
    • gjere eit verkeleg varp på salet;
    • litt av eit varp for tollarane
  3. trosse til å flytte eit fartøy med

palassrevolusjon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. revolusjon eller brått maktskifte i toppleiinga i eit samfunn;
  2. det at underordna medarbeidarar gjev leiaren avskil
    Døme
    • palassrevolusjon i partiet

kuppforsøk

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

forsøk på å ta makta raskt og udemokratisk, ved eit kupp (1);
Døme
  • kuppforsøket til generalane var mislukka

motkupp

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

kupp (1) mot nokon som sjølv har teke makta ved eit kupp

kaup 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt kaup ‘kjøp’; truleg samanheng med latin caupo ‘kremmar’, ny tyding frå fransk coup ‘brå rørsle’

Tyding og bruk

Døme
  • gjere eit heilt kaup

kapre

kapra

verb

Opphav

av lågtysk kapern; sjå kaper

Tyding og bruk

  1. få tak i (med kupp eller knep)
    Døme
    • kapre eit fly;
    • kapre den beste stolen
  2. om eldre forhold: erobre med kaperfartøy

kuppmakar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som planlegg eller gjennomfører ei maktovertaking ved eit kupp (1)
Døme
  • kuppmakarane bomba nasjonalforsamlinga

kuppfreistnad

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

forsøk på å ta makta, raskt og udemokratisk, gjennom eit kupp (1);