Nynorskordboka
beinke 2
beinka
verb
infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
---|---|---|---|---|
å beinkaå beinke | beinkar | beinka | har beinka | beink!beinka!beinke! |
perfektum partisipp | presens partisipp | |||
---|---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
beinka + substantiv | beinka + substantiv | den/det beinka + substantiv | beinka + substantiv | beinkande |
Tyding og bruk
- gjere bein (2, 1);
Døme
- beinke ein spikar
- i overført tyding: gjere betre;
Døme
- beinke på rettskrivinga