Avansert søk

12 treff

Nynorskordboka 12 oppslagsord

tornete

adjektiv

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ein tornete busk
  2. i overført tyding: full av vanskar og problem;
    Døme
    • vegen er lang og tornete

torna

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som har tornar;
    Døme
    • ein torna busk
  2. i overført tyding: full av vanskar og problem;
    Døme
    • vegen til fred har vore lang og torna;
    • dette er eit torna kapittel i livet hans

klunger

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt klungr; samanheng med klengje (2 og klyngje (2

Tyding og bruk

tornete busk eller kratt, ofte steinnype

tistel

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt þistill

Tyding og bruk

plante med tornete blad og stengel i korgplantefamilien;
Cirsium

klungerkrone

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

krone (1, 1) av tornete kvister;
Døme
  • klungerkrona på hovudet til Jesus

stikkelsbærbusk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tornete busk i ripsfamilien med grøne, gule eller raudlege bær;

stikkelsbær

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå lågtysk, av stickel ‘odd, tagg’

Tyding og bruk

  1. tornete busk i ripsfamilien med grøne, gule eller raudlege bær;
    Ribes uva-crispa
  2. bær av stikkelsbærbusk

granattre

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

6–8 m høgt, tornete frukttre i sørlegare strøk med glatte blad, raude blomar og raudleg, velsmakande frukt;
Punica granatum

bukketorn

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

planta eller forvilla tornete busk i søtvierfamilien med fiolette blomstrar og raudgule bær;
Lycium barbarum

klungerkratt

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

kratt av tornete buskar;