Avansert søk

10 treff

Nynorskordboka 10 oppslagsord

snøfall

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt snjófall

Tyding og bruk

nedbør av snø;
snøvêr
Døme
  • det var eit kraftig snøfall i natt

snøbye, snøbøye

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

bye med sterkt snøfall
Døme
  • tette snøbyer

snø inne

Tyding og bruk

bli isolert på grunn av sterkt snøfall;
Sjå: snø
Døme
  • de snødde inne på hytta

snøyr

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

fint snøfall;

snøtjukke

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør tjukke (1

Tyding og bruk

vêr med tett snøfall eller snødrev

snø 2, snøe

snøa

verb

Opphav

norrønt snjóva

Tyding og bruk

kome nedbør som snø (1
Døme
  • det snødde jamt og tett;
  • når det snør og stormar som verst

Faste uttrykk

  • snø igjen
    bli fylt med eller dekt av snø
    • vegen snødd igjen
  • snø inne
    bli isolert på grunn av sterkt snøfall
    • de snødde inne på hytta
  • snø ned
    bli dekt av snø
    • hytta var heilt snødd ned

kave 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med norrønt kóf, jamfør kov; frå norrøne samansetningar som kafafjúk ‘snøfok’

Tyding og bruk

  1. tett snøfall;
    snøbye
  2. djupt og laust snølag

yr 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

av yre (2

Tyding og bruk

  1. fint regn (til dømes frå skodde);
    duskregn;
    jamfør regnyr
    Døme
    • det var yr i lufta
  2. fint snøfall;
    jamfør snøyr

snødett

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

lite snøfall

frostherde

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør herde (1

Tyding og bruk

lett snøfall som innleier kulde