Avansert søk

5 treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

dyll

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

dylle 1

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør færøysk dylla ‘bytte, mjølkespann’; samanheng med dall (1

Tyding og bruk

lagga trekjerald med lok og hank;

dylle 2

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt dylla

Tyding og bruk

slekt av store planter i korgplantefamilien med gule blomstrar i halvskjerm;
Sonchus

åkerdylle

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

plante av slekta dylle (2, med kvit mjølkesaft og gule blomstrar, ofte rekna som ugras;
Sonchus arvensis

dill 1

substantiv hankjønn

Opphav

same form i dansk, tysk og engelsk; truleg same opphav som dylle (2

Tyding og bruk

  1. eittårig krydderplante i skjermplantefamilien med finnete blad og gule blomstrar;
    Anethum graveolens
  2. blad og blomstrar av dill (1, 1) nytta til krydder
    Døme
    • sild i dill

haredylle

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

plante av slekta dylle (2 i korgplantefamilien;
Sonchus oleraceus