Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
4
oppslagsord
ærverdig
adjektiv
Vis bøying
Opphav
etter
tysk
ehrwürdig
Tyding og bruk
som (
til dømes
på grunn av
høg alder, høg stand
og liknande
) fortener ære og vyrdnad
;
vyrdeleg
Døme
ein ærverdig gammal herre
;
ei gammal, ærverdig kyrkje
Artikkelside
patina
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
gjennom
italiensk
‘belegg’
;
frå
latin
‘skål, fat’
Tyding og bruk
grønleg hinne som med tida blir danna på overflata av kopar og bronse
etterlikning av
patina
(1)
, danna ved
patinering
gammalt, ærverdig preg
Artikkelside
patriark
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
gresk
patriarkhes
‘stamfar’, av
patria
‘slekt’ og
arkhein
‘herske’
Tyding og bruk
stamfar, i Bibelen brukt om stamfedrene til jødefolket
Døme
patriarkane Abraham, Isak og Jakob
overhovud i den ortodokse kyrkja
;
ærestittel for katolsk biskop av høg rang
Døme
patriarken av Konstantinopel
;
patriarken i Moskva
ærverdig og myndig gammal mann (som blir oppfatta som overhovud i familien eller slekta)
Artikkelside
venerabel
adjektiv
Vis bøying
Opphav
frå
latin
venerari
‘å ære’
Tyding og bruk
sjeldan
:
vyrdsam
,
ærverdig
Artikkelside