Avansert søk

2 treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

planere

verb

Opphav

fra fransk; av plan (3

Betydning og bruk

gjøre flat;
jevne
Eksempel
  • planere en tomt

idrettsplass

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

planert plass til å drive idrett på