Avansert søk

5 treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

purk 1

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør norrønt purk n ‘gjerrigskap’; jamfør òg purke (3

Tyding og bruk

vrang, sur person

purk 2

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

nedsetjande nemning for politi (2, 2)
Døme
  • krangle med purken;
  • far hans er purk

purke 2

purka

verb

Opphav

lydord

Tyding og bruk

sove tungt og høyrleg;
Døme
  • han låg og purka og sov

purke 3

purka

verb

Opphav

truleg samanheng med purre (2

Tyding og bruk

vere motvillig, furte

Faste uttrykk

  • purke imot
    gjere motstand

purkete

adjektiv

Opphav

jamfør purk (1 og purke (1 og svensk purken ‘sur, gretten’

Tyding og bruk

tverr, vrang, sur