Avansert søk

12 treff

Nynorskordboka 12 oppslagsord

pulsåre, pulsår

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

åre (2, 1) som fører blodet frå hjartet;
til skilnad frå vene

puls

substantiv hankjønn

Opphav

av latin pulsus ‘slag, støyt’

Tyding og bruk

  1. rytmisk trykkauke i pulsåre i takt med hjarteslaga;
    hjarteslag i minuttet;
    Døme
    • ho har ein puls på 70 slag i minuttet;
    • pulsen hans var høg under treninga;
    • den skadde har svak puls
  2. kortvarig, brå endring i elektrisk spenning;
    kortvarig partikkel- eller lysstråle
  3. regelbunden rytme, til dømes i musikk

Faste uttrykk

  • kjenne nokon på pulsen
    finne ut kva ein person verkeleg vil eller meiner
  • ta pulsen
    kjenne på pulsåre og telje hjarteslaga ei viss tid
  • ta pulsen på
    • kjenne på pulsåre og telje hjarteslaga ei viss tid
      • legen tok pulsen på pasienten
    • undersøkje kva som verkeleg går føre seg
      • filmen tek pulsen på samtida

ta pulsen på

Tyding og bruk

Sjå: puls
  1. kjenne på pulsåre og telje hjarteslaga ei viss tid
    Døme
    • legen tok pulsen på pasienten
  2. undersøkje kva som verkeleg går føre seg
    Døme
    • filmen tek pulsen på samtida

ta pulsen

Tyding og bruk

kjenne på pulsåre og telje hjarteslaga ei viss tid;
Sjå: puls

pulsslag

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

hjarteslag (1) som ein kan kjenne på pulsåre
Døme
  • telje pulsslaga

hovudpulsåre

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. største og viktigaste pulsåre som fører blodet frå hjartet og ut i kroppen;
  2. i overført tyding: stor eller viktig veg eller ferdselsåre
    Døme
    • elva er hovudpulsåra i landet

halspulsåre, halspulsår

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

stor pulsåre i halsen ved sida av luftrøyret med greiner til skjoldbruskkjertelen og hovudet

forsnevring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

særleg i medisin: innsnevring (1) i eit organ
Døme
  • forsnevring i ei pulsåre

arterie

substantiv hankjønn

Uttale

arteˊrie

Opphav

gjennom latin; av gresk arteria

Tyding og bruk

livåre, livår

substantiv hokjønn

Tyding og bruk