Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

mislyd, misljod

substantiv hankjønn

Opphav

av mis-

Tyding og bruk

skurrande tone;
ulåt;
Døme
  • ein gnell mislyd;
  • det kom mislyd inn i heimen

kakofoni

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk og tysk; frå gresk kakophonia, av kakos ‘ille’ og -foni

Tyding og bruk

særleg i musikk: virvar av lydar;
til skilnad frå eufoni

misklang

substantiv hankjønn

Opphav

av mis-

Tyding og bruk

skurre

skurra

verb

Opphav

lydord

Tyding og bruk

  1. gje mislyd;
    lyde stygt, disharmonisk
    Døme
    • røysta skurra i høgtalaren;
    • skamrosinga skurra i øyralydde uekte, ille
    • i presens partisipp:
      • ein skurrande lyd

dissonans

substantiv hankjønn

Uttale

disonanˊs; disonanˊgs

Opphav

frå latin; av dissonere

Tyding og bruk

  1. skurrande tonesamansetjing som krev utløysing i ein konsonans;
    Døme
    • forsiktig minimalistisk dissonans;
    • støyter saman i krasse dissonansar
  2. i overført tyding: misstemning, usemje
    Døme
    • ein følelse av dissonans og uro hos lesaren;
    • politisk dissonans mellom Europa og USA