Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

kronvitne

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter engelsk crown-witness, opphavleg ‘vitne skaffa av staten’

Tyding og bruk

viktig vitne (1, 2) i straffesak

hovudvitne

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

i rettssak: viktigaste vitne;
Døme
  • han var hovudvitne i drapssaka