Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
9
oppslagsord
isotop
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
gresk
topos
‘stad, plass’
Tyding og bruk
kvar av fleire variantar av eit
grunnstoff
(1)
med same
atomnummer
og kjemiske eigenskapar, men med ulik
atomvekt
Døme
deuterium og tritium er isotopar av hydrogen
Artikkelside
isotop
2
II
adjektiv
Vis bøying
Tyding og bruk
som er ein
isotop
(
1
I)
Døme
isotope atom av same grunnstoffet
Artikkelside
iso-
prefiks
Opphav
av
gresk
isos
‘lik, eins’
Tyding og bruk
same
(
3
III)
,
lik
(
3
III)
,
eins
(
1
I)
;
i ord som
isogloss
,
isomorf
og
isotop
(
1
I)
Artikkelside
isotopisk
adjektiv
Vis bøying
Tyding og bruk
isotop
(
2
II)
Artikkelside
ionium
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
nylatin
ion
Tyding og bruk
radioaktiv
isotop
(
1
I)
av grunnstoffet
thorium
;
kjemisk symbol
Io
Artikkelside
tritium
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
nylatin
av
,
gresk
tritos
‘tredje’ og
;
latin
-ium
Tyding og bruk
radioaktiv
isotop
(
1
I)
av hydrogen med massetalet 3 og kjerneladningstalet 1 (
kjemisk
symbol
3
H
eller
T
)
Artikkelside
tracer
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Uttale
treiˊser
Tyding og bruk
teiknar som tracar
;
teiknestift
(2)
i
fysikk
, kjemi: sporstoff, isotop, radioaktiv indikator
Artikkelside
sporstoff
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
grunnstoff
(1)
som finst i svært små mengder i vokstrar
eller
dyreorganismar
;
radioaktiv
isotop
(
1
I)
Artikkelside
deuterium
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
gresk
deutereos
‘som har andreplassen’
Tyding og bruk
isotop
(
1
I)
av hydrogen med dobbelt så stor atommasse som naturleg hydrogen
;
tungt hydrogen
;
kjemisk
symbol
D
Artikkelside