Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

duplikk

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; samanheng med duplisere

Tyding og bruk

i jus: andre forsvarsinnlegget frå den saksøkte i ei rettssak;
jamfør replikk (4)
Døme
  • forsvaret sin duplikk

replikk

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; jamfør replisere

Tyding og bruk

  1. ytring, svar, stutt innlegg i eit ordskifte
    Døme
    • vere kjapp i replikken;
    • kome med ein drepande replikk
  2. ein av fleire ytringar som ein skodespelar har i eit teaterstykke, i ein film eller liknande
    Døme
    • morosame scener og replikkar
  3. kopi av kunstverk laga av kunstnaren sjølv;
    jamfør replika
  4. i jus: andre innlegget til saksøkjaren i ei rettssak;
    jamfør duplikk

duplisere

duplisera

verb

Opphav

frå latin ‘doble’

Tyding og bruk

  1. lage i to eksemplar;
    ta duplikat av;
    Døme
    • det er lett å duplisere nøklar;
    • duplisere eit togtilbod
  2. kome med duplikk